Dvärgpinscherklubben
är ansluten till

Hos Svenska Kennel Klubben hittar du mycket bra och viktig information om avel och uppfödning
Länk finns här  SKK avel och uppfödning

Hunduppfödning är förenat med stort ansvar
vilket kräver ett kvalitetsmedvetet och seriöst handhavande av uppfödningen.

Vi som uppfödare har ett värdefullt arv att förvärva och bör i största mån undersöka våra hundar innan de går i avel. Att använda hundar i avel som är behäftade eller misstänkta bärare av sjukdom eller defekt är inte heller enligt SKK:s grundregler

	SKK grundregler fr o m 2009-01-01		Kommentarer och förtydliganden till Grundreglerna fr o m 2009-01-01
	Avel Information om Svenska Kenneklubbens avelsarbete. Ur innehållet: Avelspolicy, regelverk, bestämmelser, hälsoprogrammet, riktlinjer med mera. Gäller från 2009-04-01		Avel Tillägg/ändringar Version juli 2009
	Avtal, information från juridiska avdelningen I denna folder finns samlad information om SKKs avtal, som du som uppfödare i organisationen har skyldighet att använda vid överlåtelse av hund

GENETIK
Sammanställt av Camilla Stridsberg.

Kunskapen om hundgenetiken kan utnyttjas för att få fram vissa önskade egenskaper eller för att undvika ärftliga defekter. Med genetikens hjälp kan man räkna ut viss del av hundens genotyp (Genotypen är en individs exakta genetiska egenskaper ).

Gener kan förenklat beskrivas som en receptbok för proteintillverkning. Traditionell hundavel har bedrivits på ett sådant sätt att antalet gener minskat oroväckande. Hunden hade från början en tjock kokbok, som gjorde den väl rustad för att bemästra olika situationer. Varje individs receptboken är unik och den kan aldrig återskapas. Oförståndig avel har lett till stor förlust av receptblad. Detta gör att dagens hundar är mycket mer utsatta jämfört med deras förfäder, eftersom de numera endast har tillgång till ett fåtal recept i en alltför tunn kokbok.

Vilka egenskaper är ärftliga?
Svaret är nästan alla, temperament, storlek, färg och genetiska sjukdomar såsom t.ex. Patellaluxation.
Infektioner är inte ärftliga, men individens mottaglighet och påverkan av en infektion kan vara det i mindre eller högre grad. Alla egenskaper är beroende av två faktorer, den genetiska och den miljömässiga.
I varje cell hos levande individer finns den uppsättning gener som ansvarar både för artens fortlevnad och för olikheter emellan individerna.
Miljön påverkar också olikheter emellan individer i samma ras. Olika egenskaper beror i olika hög grad på miljö respektive arv. Färg t.ex. påverkas ytterst lite av miljön medan egenskaper såsom temperament i högre utsträckning påverkas av miljön.
Miljö påverkan definierar oftast som omgivningens inflytande. Men en valps första miljö är livmodern. När valparna föds kommer de till en ny miljö som också påverkar deras utvecklingen.

Celler, kromosomer
Själva kroppsvävnaden hos hunden består av miljontals celler. Cellernas ursprung är den befruktade äggcellen.
Arvsanlagen som förs från föräldrar till avkomma i könscellerna förser varje blivande valp med instruktioner som bestämmer hur valpen blir.
I varje cell finns en kärna, som i sin tur innehåller trådlika kromosomer. Antalet kromosomer i cellerna hos hunden är 78 eller 39 par. Människan har som jämförelse 46 (23 par) kromosomer.

Vid den vanliga celldelningen (mitos), som sker under tillväxten hos kroppen eller vid återuppbyggnad av kroppsvävnader, kopieras alla kromosomer och fördelas så att varje ny cell har en komplett uppsättning av alla kromosomer (78st).

När könsceller (äggceller och spermier) bildas sker en annan form av celldelning (meios). Också kallad reduktionsdelning eftersom antalet kromosomer reduceras till hälften (39st) i de celler som bildas . Denna typ av celldelningsmekanism säkerställer att det konstanta antalet av 78 kromosomer upprätthålls när sädescellen och äggcellen smälter samman.
Varje valps kön bestäms av könskromosomerna. Den kvinnliga könskromosomen kallas för X-kromosom och den manliga kallas för y-kromosom. Tik XX och hanhund Xy.

Gen
Gener kan sägas vara mycket små delar av kromosomens hela längd och varje kromosom består av tusentals gener. En gen bär på information (DNA) om sådana fysiska egenskaper som temperament, storlek, färg och genetiska sjukdomar m fl. Gener kan vara antingen dominanta eller recessiva.
Genpoolen är det totala antalet gener som finns att tillgå för en ras.

Dominant gen
En dominant gen är den gen, inom ett genpar hos en individ, som har starkast "inflytande" och den visar sig alltid i avkomman. Dominant gen kan både i enkel och dubbel uppsättning ge upphov till förändring.
Om en individ visar tecken på förändring så är den antingen heterozygot i sitt anlag (den har då ärvt genen från en förälder) eller homozygot i sitt anlag (den har då ärvt genen från båda föräldrarna).

Recessiv gen
En recessiv gen är den gen, inom ett genpar hos en individ som "viker sig" för den dominanta genen i paret och alltså inte ger upphov till några synliga förändringar hos avkomman (bäraren).
Recessiv gen fodras i dubbel uppsättning för att ge upphov till en förändring. Det innebär att för att förändringen skall komma till uttryck måste den recessiva genen komma från både fadern och modern.
När en bärare paras med en individ som inte har genen kommer 50% av avkomman att bli bärare av förändring, men ingen kommer som sagt att uppvisa några synliga förändringar.
När två bärare paras med varandra kommer i genomsnitt 25% av avkomman att få förändring, 25% av avkomman att vara helt fria från förändring och ytterligare 50% blir bärare.

Anlag
Anlaget är ursprunget till en egenskap, t ex en sjukdom. Vi ärver ett anlag från vardera förälder.
Det finns flera typer av nedärvning av anlag, könsbunden, autosomal, polygen och mutation.

Könsbunden nedärvning
Könsbunden nedärvning drabbar olika beroende på kön. Förändringen sitter alltid på den kvinnliga
X-kromosomen (y-kromosomen kodar endast för att det ska bli ett handjur).

Autosomal nedärvning
Autosomal nedärvning drabbar lika oberoende på kön. Förändringen sitter inte i könskromosomen.

Polygen nedärvning (poly = många).
Polygen nedärvning innebär att många gener tillsammans ger en egenskap, i lägre eller högre grad.
Varje gen var för sig, ger en ganska liten eller ingen effekt alls, men som tillsammans ger stor effekt.
Man kan inte tala om anlagsbärare som vid recessiv nedärvning utan en hund har större eller mindre mottaglighet för defekten.

Mutationer
En mutation är en plötslig ärftlig förändring i arvsmassan som kan ske både i kroppsceller och i könsceller.
Det finns så att säga två olika typer av mutation. En del sjukdomsorsakande mutationer är ärftliga och överförs från generation till generation. Andra beror på en nymutation hos den sjuka individen, risken för att syskon ska bli sjuka är då i det närmaste obefintliga.